RADIOMOTTAKER FOR KORTBØLGE

Den krets som visas här kommer att fylla et viktigt gap inom gör-det-själv elektroniken. Så låt datorn stå någratimmer och bygg i stöllet en kortvågsradio. SSB/CV-mottagaren för 80-metersbandet som vi beskriver här är er et enkelt bygga men har ändå utmärkta prestanda med en bra antenn och, lika viktigt, en bra jord.

Kretsskjema

Komp.	Type/Verdi	Kommentar
R1	10kohm
R2	10kohm
R3	470ohm
R4	10kohm
R5	1kohm
R6	33kohm
R7	4,7kohm
R8	470ohm
R9	1kohm
R10	10ohm
R11	10ohm
C1	25pF	Trimmekondensator
C2	650pF
C3	33pF
C4	25pF	Trimmekondensator
C5	10uF	Elektrolyttkondensator, 16 Volt
C6	470pF
C7	1nF
C8	47nF
C9	10uF	Elektrolyttkondensator, 16 Volt
C10	10uF	Elektrolyttkondensator, 16 Volt
C11	10uF	Elektrolyttkondensator, 16 Volt
C12	10nF
C13	1000uF	Elektrolyttkondensator, 16 Volt
C14	4,7uF	Elektrolyttkondensator, 16 Volt
C15	1000uF	Elektrolyttkondensator, 16 Volt
C16	100nF
C17	22uF	Elektrolyttkondensator, 16 Volt
T1	BF224
T2	BC547
IC1	LM386
D1	1N4001
P1	1kohm	Pot.meter
P2	10kohm	Pot.meter
L1/L2		Se tekst

Förr i tiden hade nästan alla radiotidningar, åtminstone de utländska, så kallade blueprints. Detta var kretsschemor på ett separat utdragsblad som var blått och innehöll instruktioner om hur man byggde en radioapparat (wireless). Detta kallades för planer, Även om de här blåkopiorna är försvunna för länge sedan så finns det fortfarande ett stort intresse för att bygga en radio men tyvärr verkar det finnas lite information om hur man bygger från bra-att-ha lådan. Däremot har det funnits många artiklar där det krävs specialkomponenter eller speciella spolar som man fått lägga ner stor möda på att hitta, Den radio vi bygger här är av regenerativ typ, Kretsen justeras till den punkt där den prcis börjar att svänga när den är som mest känslig, Med några minuters övning kommer denna kontroll att sitta i ryggmärgen när ni avstämmer bandet, Det band vi har valt är åttio-metersbandet (3,5 MHz), Detta är ett bra frekvensband för att lyssna på lokala och DX (långdistans) radioamatörer, Vi har bestämt oss för att använda radioamatörer som värt avlyssningsval eftersom på detta band, och alla andra band också för delen, radioamatörer använder enkelt sidband (SSB, single side band) och CW (morse), Denna mottagare är mest lämpad att ta emot denna typ av sändningar, Till att börja med behöver en låda av något slag att bygga in mottagaren i, Denna kan vara av vilken typ och storlek som helst som passar dig, Vi använde tvä lådor, en för mottagaren och en för högtalaren, Du kan naturligtvis bygga in både radion och högtalaren i en enda låda, Denna kan vara gjuten eller av annan typ, bara den är stark, Som alltid när det gäller radioutrustning så är stabilitet bland det viktigaste, Radion skall inte byggas in i en skokartong!
PRINCIPEN FÖR KONSTRUKTIONEN
Som vi sagt tidigare är radion av regenerativ typ, Denna princip användes i tidiga radioapparater som utnyttjade reaktionkontroll, Principen är att en del av utgångssignalen skickas tillbaka till ingången, förstärks, och sedan skickas tillbaka igen och förstärks ännu mer, Mängden positiv återkoppling (feed-back) styrs med en regenerativ potentiometer till en punkt där det precis börjar att svänga (oscillera), Eftersom mottagna signaler ger variabla signalnivåer vid mottagarens ingång (även om de är i storleksordningen mikrovolt) så styr de oscillatorns aktivitet, På detta sätt kan vi ta emot SSB och CW signaler med bra känslighet Selektiviteten kan styras med antingen en mycket långsam avstämningsdrivare eller en annan variabel avstämningskondensator kopplad parallellt med huvudavstämningen för att uppnå vad som kallades bandspridning (bandspread) eller finavstämning (fine tuning). Det avstämningsarrangemang vi använde i en av våra konstruktioner kom från en gammal frekvensvågsmeter, Denna hade en lämplig avstämningskondensator och en mycket långsam avstämningsratt, En annan av våra konstruktioner använde en 150-pF huvudavstämningskondensator och en mindre avstämningskondensator på ca 30 pF som bandspridningskontroll, En 150-pF kan tillverkas av en standard avstämningskondensator genom att ta bort några av plattorna, Dessa är vanligtvis krymp ta på axeln och kan tas bort med en tång och brutal styrka, Föreställ dig att du är en tandläkare där du bryter bort kondensatorplattorna! Om du lämnar fem eller sex plattor får du en lämplig huvudavstämningskontroll, Du kan naturligtvis köpa en också men de är inte billiga eftersom kommersiella radiotillverkare inte använder så många av dessa nuförtiden. Leta på loppmarknader, eller köp en gammal radio, De är inte alltför dyra idag, En avstämningskondensator an-vänds också i serie med antennen (den måste vara isolerad från frontpanelen), Denna kontroll används för att skapa en missanpassning vid ingången och på så sätt dämpa starka signaler för att förhindra överbelastning, Du kommer snart att upptäcka känsligheter hos denna lilla mottagare och du kommer att vilja dämpa antennen något,
KRETSBESKRIVNING
Den krets som visas i figur 1 använder en Clapp-oscillator i vilken basbiasen hos oscillatortransistorn justeras med reaktionspotentiometern P1, Tuningen sker med hjälp av en variabel kondensator, eller en trimmer, i serie med nedre ändan av L2, den sekundära lindningen på spolstommen, Då de flesta av er förmodligen kommer att använda någon typ av ex-radio tuningkondensator (med eller utan bandspridning, se ovan) har en enkel 25-pF trimmer, C4, och en parallellkondensator, C3, lagts in i kretsen av bekvämlighetsskäl och för snabb testning, På grund av de mycket stora förstärkningsvariationer som produceras av de mottagna signalerna represen-terar faktiskt koll ektorspänningen hos den avstämda oscillatorn den demodulerade signalen. Den tappas av via en kondensator, C9, och matas till T2, som fungerar som en audioforforstärkare. Därefter kommer volymkontrollen, P2, En LM386, ICl, används som utgångssteg för audion, Även om vilken utgångskomponent som helst kan användas här valde vi denna IC tack vare dess låga pris (och att vi redan hade några stycken i skrotlådan!), LM386har det vanliga Boucherotfiltret vid ingången (här C16- R11) för att förhindra självsvängning), De testspänningar som uppmättes i vår prototyp visas vid olika punkter i kretsschemat.

Komponentpassering

I PRAKTIKEN
Den kompletta kretsen byggs på det kretskort som visas i figur 2, Själva bygget är mycket enkelt om du följer komponentlistan och placeringsritningen, Kortet går att beställa hos PB Elektronik, se annons i slutet av tidningen. Den enda komponent du behöver tillverka själv är den kombinerade spolen L1-L2, De komponenter som ingång i spolsatsen 10Fl från Neosid. L1 består av 15 tätlindade varv 0,1 mm lackerad koppartråd i den undre delen av spolstommen. Även om den andra lindningen, L2, görs av samma typ av tråd så skiljer den sig från L1 genom att den består av två lager, den undre har 40 varv och det övre 20 varv, L2 lindas på den övre delen av 10Fl-stommen. Då koppartråden är mycket tunn, och därmed skör, så arbeta försiktigt, Glöm inte att ta bort lackeringen från ändarna.Detta gör ni bäst genom att försiktigt gnugga dem med ett fint sandpapper eller skrapa dem med en vass kniv ungefär 5 mm och sedan förtenna dem, Kontrollera sedan kontinuiteten hos spolarna (att de verkligen är hela) vid stommens basstift, Använd komponentplaceringsritningen och kretsschemat som guide, Se också till att inte något av basstiften kommer i kontakt med det metallhölje som trycks över stommen när denna monterats på kretskortet. Innan du montera den färdiga spolen på kortet så kolla att den ser ut likadant som den i vår prototyp, figur 4. Om du inte kan själv kan tillverka kretskortet (och inte vill köpa det färdigt) kan du bygga kretsen på ett experimentkort (Veroboard). Den metod vi använde var lite ovanlig eftersom i använde kortet uppochned! Vi monterade komponenterna på kopparsidan och skrapade bort den överflödiga kopparen, Komponentbenen går inte genom hålen som vanligt utan är fästa mot kopparbanorna. På så sätt är alla komponentben kortast möjliga, Den o-kopprade sidan är sedan fäst (med superlim) till ett jordplan av koppar. . I HF-kretsar är det mycket viktigt att hålla strökapacitanser vid ett absolut minimum. Ett sätt att uppnä detta är att placera hela kretsen på ett jordplan, såsom ett kopparklätt kort, Även om det inte är lika kritiskt vid de frekvenser vi använder här så är det i alla fall en god vana att alltid håll komponentbenen så korta som möjligt, Nu lägger vi på 12 V och antennen med den mycket viktiga jorden kopplas också in, Om du använder en bandinställningskontroll för grovinställningen så sätt denna ungefär halvvägs, Bandspridningskontrollen ställs också in på samma sätt. Om du nu har en bra, långsam, drivning på huvudavstämningskondensatorn så behöver du förmodligen inte bandspridningskondensatorn (denna kondensator kopplas direkt över huvudavstämningskondensatorn). Ställ in antennavstämningskondensatorn (här trimmern C1) halvvägs också, Om du har en signalgenerator, eller en grid-dipper, kan du du stämma av spolen till mitten av bandet runt 3,65 MHz, den kritiska inställningen görs med spolen och kondensatorerna, Koppla inte på mottagaren ännu, Koppla generatorsignalen till mottagarens ingång med hjälp av några få varv av tråd runt spolstommen, Sätt C4 till nästan minimum kapacitans och vrid kärnan för bästa mottagning av testsignalen, Signalnivån kan mätas genom att ansluta en 10:1 (<15 pF last) oscilloskopprob till den varma sidan av C4, Justera noga alternativt kärnan och C4 tills signalnivån toppas.Vid denna inställning är L1 och C2 avstämda exakt till mitten på bandet. Om du redan har en kortvågsmottagare kan du hitta var du är genom en jämförelse. Om du inte har någon sådan behöver du dock inte vara orolig, du hittar snart vad du vill genom experimentering, Kom ihåg att på grund av radiovågornas utbredning så blir det inte liv i 80-metersbandet förrän efter solnedgången och mottagning är normalt bättre under vintertid, Ställ reaktionspotentiometern halvvägs också, Med alla nödvändiga komponenter inkopplade skall du nu långsamt vrida potentiometern tills du hör en svag oscillering, Vrid nu på huvudavstämningskontrollen medan du samtidigt håller reaktionen precis på gränsen till att börja oscillera, När en signal detekteras så justera bandspridningen (finjusteringen om en sådan är monterad), antennavstämningen och reaktionen tills signalen är njutbar att lyssna till Självklart måste du också justera volymkontrollen, Med lite övningen kommer du snart att upptäcka hur bra denna krets fungerar, De viktiga faktorerna är stabilitet och korta komponentben, Du kan experimentera med antalet varv på spolarna men förhållandet mellan dem måste vara detsamma, Glad lyssning!

Kretskort

SIKTA MOT JORDEN !!!
Frestas inte att använda nätets jord för även om det är bra för det som den är avsedd för i hushållet Så är den inte den bästa för radiomottagning. Tillverka en jordspik, helst av koppar, men i stort sett vilken metall som helst duger, Vår är ett gammalt kopparrör som spetsats i ena änden och plattats till i den andra, l den platta ändan har vi borrat ett hål för skruv och mutter som håller fast ett lödöra, Röret är ungefär 25 cm långt men det bästa är att göra röret Så lång som möjligt (och hur långt du kan få ner det i marken), Till röret fäste vi sedan ett tjockjordledning och drog in denna tillen låda med några 4 mm kontakter. Den totala länden på ledningen är ungefär 2 meter. Ju kortare ledning, och desto kraftigare, ju bättre jordning. Håll den alltid fuktig. Detta är inget problem när det regnar ute men vid långvarig torka är det bästa att slänga en spann vatten på den.